Vi bör prata mer om produktbaserade klimatavtryck

I en veckas tid har jag gått igenom klimatpåverkan från 7 svenska bolag på https://bsky.app/profile/pantman.bsky.social. Det är inte för att de är särskilt dåliga, tvärtom är det bolag med höga ambitioner att göra rätt, som också redogör för sitt fulla avtryck av deras produkter. Det är fint att se den utveckling som skett sedan jag var med och startade klimarbetet och -redovisning på Spotify. Det som startade på grund av lagstiftning kring redovisning har idag lett till ambitiösa kartläggningar av avtryck i hela livscykeln, för Spotify och (nästan) samtliga bolag jag här behandlar.

Vi vet därmed mycket mer om klimatprofilen på de produkter och tjänster dessa bolag lever av. Och det är viktigt: majoriteten av alla utsläpp sker på grund av design, produktion, distribution och konsumtion av dessa produkter och tjänster. Det är i ytterst liten utsträckning vi kan påverka detta som konsumenter, men som anställda och ägare (tänk aktier och pensionsfonder också) har vi en helt annan möjlighet – och skyldighet.

Siffrorna finns där, men syns alldeles för lite i offentlig debatt. Inte heller har klimatsiffrorna hittat in som nyckelatal på till exempel Avanza.  Så här, ett utsnitt av 7 framstående svenska bolag och deras tämligen gigantiska CO2-utsläpp.

Och som en påminnelse inför framtiden: inget av dessa bolag är egentligen lönsamma om de fullt ut skulle behöva ta konsekvenserna av utsläppen och stoppa tillbaka kolet dit det kom från jorden. Hoppas dessa siffror kan väcka några nya tankar. Och till alla nämnda bolag: bra jobbat, kämpa på och öka takten!

Volvo Cars AB

Volvo Cars AB redgör för hela kedjan av sin CO2 påverkan. 2022 ledde företagets verksamhet till att 38 miljoner ton C02 släptes ut. Eller: 821 ton/anställd och 13 kg/aktie. Total släpper i genomsnitt varje volvobil ut 46.8 ton CO2 under sin livstid. Varje 1000-lapp i vinst krävde 2.4 ton CO2.

HM

Dagens företag: Hennes & Mauritz. Här får man gå utanför årsredovisningen för att hitta utsläpp. 2022 ledde företagets verksamhet till att 7.1 miljoner ton C02 släptes ut. Eller: 67 ton/anställd och 0.4 kg/aktie. Varje 1000-lapp i resultat krävde 2 ton CO2. Verkligt resultat per aktie ca -40 SEK.

IKEA

IKEA är ju inte ett börsbolag, så lite annorlunda redovisning. Bör gå ändå. 2022 ledde företagets verksamhet till att 24 miljoner ton C02 släptes ut. Eller: 136 ton/anställd (2x HM). Varje 1000-lapp i resultat krävde 1 ton CO2. IKEA lämnade en koldioxidskuld värd 241 miljarder SEK till konsumenterna.

ICA

ICA redogör inte för sitt fulla scope 3. De anger att 1 kg livsmedel ger 1.8 kg CO2 i livskedjan, men skriver sedan inte hur många kg livsmedel de säljer. Om vi räknar med att 50% av all mat äts i hemmet och ICA har 36% marknadsandel får vi: 134 ton per anställd och 290 kg per 1000 kr i resultat.

Spotify

Glädjande att se att Spotify numer redovisar fullt scope 3 emission. Utsläppsintensiteten per anställd är 41 ton, i närheten av HM, då 9500 anställda genererade 0.4 miljoner ton. I genomsitt släpper varje anställd ut 4.5 ton CO2 pga flygande. Per 1 miljon intjänade kronor släpper S. ut 3 ton.

Ericsson

Ericsson redogör förtjänstfullt för hela kedjan av sin CO2 påverkan. 2022 ledde företagets verksamhet till att 28 miljoner ton C02 släptes ut, motsvarande 265 ton/anställd och 1.1 ton per 1000-lapp i resultat. Utsläppsintensiteten är i klass med Volvo cars: 102 ton / 1 miljon i omsättning.

Resultatet per aktie var 5,62 kr. Om fullt ansvar skulle tas för utsläppen skulle resultatet i själva verket vara -77 kr/aktie. Ericsson sköt över en koldioxidskuld på 280 miljarder kronor (kostnaden för att stoppa tillbaka CO2 där den kom ifrån) på konsumenter och medborgare.

SAS

SAS gör inte en full scope 3 redovisning, men själva verksamheten går ju ut på att flytta människor genom fossila utsläpp, så påverkan blir påtaglig. 21-22 (1 år) genererade SAS 2.5 miljoner ton CO2, vilket motsvarar 273 ton per anställd (SIC!), i klass med Ericsson. 77 ton per miljon i omsättning.

Att räkna på kostnaden för avtryck

Olika CO2 cykler bör kompenseras utifrån dess cykellängd. Ganska uppenbart egentligen: utsläpp från jordbruk och fossilt bör ”kompenseras” på olika sätt. För fossila utsläpp gäller därmed i stort sett bara olika former av Carbon Capture. Kostnad? Ca 10-15 tusen kr/ton. illuminem.com/illuminemvoi…

Författare: pra

Contractor, trainer and author @ Antman.se, ex tribe lead at Spotify & agile coach at Crisp. Active Linux and OSS advocate and developer since 1995 and a former journalist and social scientist. Also loves outdoor activities and wine.